Elise blogginlägg

Jag var sju år, stod på en läskback bakom en talarstol och pratade inför 200 personer om barns situation i det fattiga Afrika. En liten flicka i en stor värld full med vuxna som inte förstod hur det var att vara barn. Det var då mitt intresse för politik på riktigt kom till. Sju år och det viktigaste som fanns var de utsatta barnen i Afrika. Barnkonventionen kunde jag utantill och den som påstod annat fick veta hur det låg till. Okej, jag inser det är udda, men vem är normal i normernas Sverige?

 

I takt med att jag blivit äldre har mitt brinnande intresse för internationell politik inte blivigt mindre. Men som allt annat i livet så förändras man. Idag har jag flyttat fokus närmare hem. Mer Östersjöpolitik istället för Afrika. Men det är fortfarande internationellt som gäller.

 

Yc3 där har jag hittat mitt fäste. Yc3, vad är det? Detta skulle jag kunna prata om i flera timmar men utrymmet är begränsat och ni ska orka läsa. Yc3, eller Youth Crossborder Cooperation and Communication, som är det långa namnet. Unga som samverkar kring östersjön. Vi pratar olika språk, kommer från olika bakgrunder och våra länder har väldigt olika historia. Men vi har det viktigaste gemensamt, vi är unga. Och trotts våra olikheter så delar vi samma vilja att påverka det som händer i världen. Allt från EUs strategi för Östersjöregionen till ”grönpapper” påverkas och varför inte skicka vykort till EU kommissionären ansvarig för ungdomsfrågor när man ändå är igång. Det är vad Yc3 gör.

 

För lite mer än två veckor sedan samlades ca 85 unga från länder kring Östersjön för att utarbeta nya projekt. Det är då man inser hur lika vi är. Att vi delar samma vision om en värld där vi tar vara på de resurser vi har för att såväl våra barn som barnbarn ska kunna leva gott på jorden och att ungas möjligheter till att starta eget måste stärkas, det är synd att så många briljanta idéer aldrig kommer längre än till just ide stadiet. Lösningarna på problemen är lika många som personerna som deltar, men när unga sitter ner och samarbetar då kommer fantastiska planer till världen. Allt är möjligt i de ungas värld. Det är underligt då att man inte tar vara på detta. Unga som sprudlar av idéer, energi och framtidsanda.

 

Men varför ska man lyssna på unga, de har ju ingen erfarenhet? Men det kanske är just det som det hela handlar om, det är när vi står på läskbacken och sticker näsan precis ovanför kanten på talarstolen som vi är rustade med minst fördomar och kan komma på de bästa idéerna, ju längre tiden går ju mer får vi veta att så kan man inte göra.

 

Elise Wåhlin


Kommentarer
Postat av: Lis Lyrbo

Härligt framåtsyftande inlägg. Vi äldre må ha mer livserfarenhet, men en sak är säker, vi vet inte hur det är att vara ung i dag. Er erfarenhet och kunskap är därför jätteviktig att ha med när besluten fattas!

Lis Lyrbo


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0