Unga Socialdemokrater i Oskarshamn

Jag har gjort en skrivelse där jag föreslår att en förstudie kring utvecklingen av ett kanotcenter i Klintemåla genomförs. Detta för att se om det finns någon möjlighet att öppna ett kanotcenter.

Varje sommar kommer mycket folk inte bara från Sverige utan även från Tysklad, Danmark och Holland för att paddla i misterhults skärgård. Intresset har ökat på senare tid och förbättringar bör göras för att kunna nå internationell status för att skapa ett utvecklingsområde för sporten.

För att lyckas med detta skulle man försöka intressera orginisationer och företag som har intresse för detta område. Om ett kanotcenter skulle bli verklighet i Klintemåla skulle efterfrågan på bland annat både boende och matsällen öka, vilket skulle hjälpa utvecklingen av norra delen av Misterhult.

Emma Nilsson

Idag är a-kassan frivillig denna valfrihet försvinner om alliansen vinner valet i september. Alliansen planerar nämligen att göra a-kassan till skatt, vilket betyder att alla som jobbar måste betala. Man har då inte längre något val utan man måste gå med vare sig man vill eller inte.

Detta är dock inte den ända förändringen som alliansen vill göra när det handlar om a-kassan. De vill även förändra sättet att reglera avgiften genom att gå efter risken att hamna i arbetslöshet. Vilket innebär att branscher som är hårt drabbade av arbetslöshet kommer få betala en högre a-kassa. Detta kommer resultera i att lågavlönade kommer få betala en högre a-kassa eftersom risken att bli arbetslös är högre inom dessa yrken.

Enligt alliansens förslag kommer en servitris få betala 430kr/mån jämfört med en undersköterska som får betala 144kr/mån. Alliansen påvisar ännu en gång att de jobbar för att skapa ännu större klyftor.

Vi Socialdemokrater vill att a-kassan ska förbli avgift och vara frivillig. Avgiften ska vara lika för alla och ligga runt 80kr/mån, då har alla råd att vara med.

Alliansen vill förstöra a-kassan föra att försvaga facket. I Sverige har facket genom alla tider försvarat arbetarna och hela tiden strävat efter att få fram bättre villkor för de anställda.

Den dagen då a-kassan blir skatt och måste betalas av alla som jobbar kommer facket försvagas. Vilket kommer resultera i att facket får färre medlemmar och vi kommer få se fler strejker runt om i landet, detta kommer skada Sveriges ekonomi.

Den svenska modellen kommer brytas sönder, där samarbetet mellan facket och arbetsgivaren har bidragit till ett stabilt läge på arbetsmarknaden. Om man bryter sönder detta samarbete kommer fler konflikter skapas.

Reinfeldt borde titta på Frankrike, ett land som ständigt befinner sig i konflikter. Jag tycker det är intressant att moderaterna försöker framställa sig som ett nytt arbetarparti när de nu försöker krossa den svenska fackföreningsrörelsen.  

Alliansen gjorde fastighetsskatten till avgift med argumentet att det skulle bli billigare för alla, verkligheten blev dock en annan. Nu vill alliansen göra om avgift till skatt, vilket också kommer innebära större kostnader, framförallt för låginkomsttagare. Det blir alltid dyrare när alliansen försöker genomföra förändringar i samhället.

Emma Nilsson

Kandidat till landstinget

Arbetslösheten är enligt mig en av valets viktigaste frågor, vi måste bryta trenden och få fler arbetslösa ut på arbetsmarknaden. Om vi får fler personer ut i arbete kommer ekonomin bli starkare, vilket är avgörande för att Sverige ska kunna växa.

Med den nuvarande regeringen vid makten har Sveriges överskott blivit underskott och man sänker skatten för att den rika andelen av Sveriges befolkning ska kunna leva i lyx. Detta verkar vara viktigare för alliansen än att bygga ett starkt och konkurrenskraftigt Sverige.

För att vi ska lyckas stärka Sverige måste vi först och främst ta i tur med arbetslösheten. Idag kom en ny rapport som pekade ut Mönsterås som den kommunen med den högsta ungdomsarbetslösheten i Kalmar län.

Hur kan det komma sig att Mönsterås som Roland Åkesson försöker framställa som en mönsterkommun har den högsta ungdomsarbetslösheten i länet? Frågan är vad Roland Åkesson ska göra för sänka arbetslösheten bland unga i sin kommun? Naturligtvis är det någon annans fel i vanlig ordning eller???

Emma Nilsson

Jag var sju år, stod på en läskback bakom en talarstol och pratade inför 200 personer om barns situation i det fattiga Afrika. En liten flicka i en stor värld full med vuxna som inte förstod hur det var att vara barn. Det var då mitt intresse för politik på riktigt kom till. Sju år och det viktigaste som fanns var de utsatta barnen i Afrika. Barnkonventionen kunde jag utantill och den som påstod annat fick veta hur det låg till. Okej, jag inser det är udda, men vem är normal i normernas Sverige?

I takt med att jag blivit äldre har mitt brinnande intresse för internationell politik inte blivigt mindre. Men som allt annat i livet så förändras man. Idag har jag flyttat fokus närmare hem. Mer Östersjöpolitik istället för Afrika. Men det är fortfarande internationellt som gäller.

Yc³ där har jag hittat mitt fäste. Yc³, vad är det? Detta skulle jag kunna prata om i flera timmar men utrymmet är begränsat och ni ska orka läsa. Yc³, eller Youth Crossborder Cooperation and Communication, som är det långa namnet. Unga som samverkar kring östersjön. Vi pratar olika språk, kommer från olika bakgrunder och våra länder har väldigt olika historia. Men vi har det viktigaste gemensamt, vi är unga. Och trotts våra olikheter så delar vi samma vilja att påverka det som händer i världen. Allt från EUs strategi för Östersjöregionen till ”grönpapper” påverkas och varför inte skicka vykort till EU kommissionären ansvarig för ungdomsfrågor när man ändå är igång. Det är vad Yc³ gör.

För lite mer än två veckor sedan samlades ca 85 unga från länder kring Östersjön för att utarbeta nya projekt. Det är då man inser hur lika vi är. Att vi delar samma vision om en värld där vi tar vara på de resurser vi har för att såväl våra barn som barnbarn ska kunna leva gott på jorden och att ungas möjligheter till att starta eget måste stärkas, det är synd att så många briljanta idéer aldrig kommer längre än till just ide stadiet. Lösningarna på problemen är lika många som personerna som deltar, men när unga sitter ner och samarbetar då kommer fantastiska planer till världen. Allt är möjligt i de ungas värld. Det är underligt då att man inte tar vara på detta. Unga som sprudlar av idéer, energi och framtidsanda.

Men varför ska man lyssna på unga, de har ju ingen erfarenhet? Men det kanske är just det som det hela handlar om, det är när vi står på läskbacken och sticker näsan precis ovanför kanten på talarstolen som vi är rustade med minst fördomar och kan komma på de bästa idéerna, ju längre tiden går ju mer får vi veta att så kan man inte göra.

Elise Wåhlin

Hur ser framtiden för Oskarshamn och Kalmar län ut blir det en förändring eller är allt som vanligt om 10-15 år?

En avgörande fråga är nog hur det kommer att bli för tillverkningsindustrin i Sverige. Kommer den långsiktiga trenden med utflyttning och färre anställda eller får vi se nya trender.  Först och främst tror jag att botten är nådd och vi får se fler företag som återvänder till Sverige. En andra notering är på det sätt Scania behöll sina anställda istället för att avskeda. Man valde långsiktighet i stället för kvartalspolitik, vilket är lätt hänt då man är börsnoterat. Troligen kommer Scania bli en vinnare när nu konjunkturen vänder och beställningarna återkommer. Volvo gjorde motsatsen och vara snabba med att avskeda och för att nu börja anställa. Kompetent och duktig personal är kommer att förbli hårdvaluta.

Just tillgången på välutbildad personal som vara är en viktig faktor för att Sverige ska få full utdelning när ekonomin väl har vänt. Det gäller t.ex. att kunna ta till vara på den viktiga erfarenheten från den utbildningsinsats som gjordes av Scania då 600 anställda gick på gymnasieutbildning i stället för att vara arbetslösa. För kommunens del borde nu erfarenheter dras av mötet med 600 vuxna som går gymnasieutbildning.

Många ekonomer menar att vi måste göra åtgärder för att ge ungdomar som saknar fullständiga gymnasiebetyg en andra chans. En första åtgärd är att tillsammans med Linnéuniversitet för att utveckla nya pedagogiska metoder för att erbjuda dessa ungdomar utbildning. När mer än 20% hamnar utanför kan det faktiskt vara utbildningssystemet som har brister och inte bara skylla på ungdomarna.

Slutligen bör det sägas att tillverkningsindustrin är med all sannolikhet undervärderad när det gäller betydelsen för ekonomin. Räknar man in alla företag som är underleverantörer, servicefunktioner, tjänstesektorn så kommer vi att få helt andra siffror. Ett sådant exempel är kärnkraftsindustrin i Oskarshamn. Utöver de anställda på OKG och SKB så har vi många företag som levererar varor och tjänster . Frågan hur man ska förena tillverkningsindustrins utveckling med möjligheten att bredda näringslivet. Mervärdesövenskommelsen kan bli en riktig vinstlott för Oskarshamn. Att finna former för att skapa nya idéer och forskningsprojekt kan på sikt betyda mer än själva slutförvaret. Ett annat exempel är hamnsaneringen som blir det största av sitt slag i Sverige. Här borde vi skapa förutsättningar för forskare att följa hamnsaneringen och dra viktiga slutsatser samtidigt som vi borde kunna få miljöteknikföretag att intressera sig för Oskarshamn. Jag har uppfattat att rektorn för det nybildade Linnéuniversitet har visat ett stort intresse för Oskarshamn vilket lovar gott. Personligen tror jag på kort och medellång sikt att axeln Kalmar-Oskarshamn kommer att vara att vara viktigare för den regionala ekonomin än Kalmar-Växjö. Den avgörande betydelsen för denna slutsats är att Kalmar och Oskarshamn kompletterar varandra medan Kalmar och Växjö slåss om samma köttbitar.

För att utveckla axeln Kalmar-Oskarshamn ytterligare behöver vi fortsätta förbättra kollektivtrafiken. Utbyggnaden av stråktrafiken med buss visar på en snabb tillväxt. Senaste året runt 15% vilket är en stark siffra jämfört med resten av landet . Vi behöver fortsätta att bygga ut turtätheten och dessutom koppla snabbussar för att nå en restid på en timma. Denna utveckling ska användas som ett starkt argument för få till nybyggnad av järnväg mellan Ålem-Oskarshamn-Simpevarp och på sikt till Västervik. Då skulle vi nå Kalmar-Oskarshamn på 35 minuter. Nästa viktiga område är utvecklingen Oskarshamn-Jönköping med tågtrafik. Då når vi Nässjö som kan bli vår viktigaste resepunkt för stambanan.

Ska vi lyckas måste vi vara fortsatt offensiva och visa upp Oskarshamns utvecklingsmöjligheter och locka många att förstå vår storhet. Räknar man upp ekonomiska basfakta som t.ex. medelinkomst så hamnar Oskarshamn i elitserien och då ska man betänka på vår stora inpendling av arbetskraft.

Den fråga vi måste ställa oss är om vi ägnar tid i politiken åt rätt frågor. Jag tycker att utvecklingsfrågorna har för liten plats och att vi allt för lätt hamnar på stickspår.

Ulf Nilsson

Kandidat (s) till landstingsfullmäktige

Nu börjar vallöften hos de borgerliga partierna i landstinget att rulla. Ökade utgifter och minskade inkomster leder knappast till en trovärdighet när det gäller förmågan att sköta landstingets ekonomi.

Nästa fråga är hur man gör sina avvägningar i politiken. I Oskarshamn finns det fortfarande en ilska över att sjukhuset inte länge har akut verksamhet i samma omfattning som tidigare.

När jag nu läser förslaget att öppna en särskild barnakut i Västervik så måste man ändå ställa frågan till främst Kd:s företrädare och då inte minst i mellanlänet.

Varför görs nu en satsning på ny akutlinje i Västervik när kd stängde akutens verksamhet i Oskarshamn? Kommer det fler förslag till ökad verksamhet som ska ske på mellanlänets bekostnad?

Emma Nilsson
Kandidat på s-landstingslista i Oskarshamn

I slutet av en efterlängtad semesterperiod brukar jag summerar vad man har upplevt och vilka intryck man fått. Självklart är det många ljusa stunder och ögonblick man har fångat. Några av dem kan med fördel placeras i fotoalbumet, andra stunder bär man med sig i minnet. Jag och Carina har alltid gillat att resa och har så gjort efter förmåga i alla tider. Ett resultat av detta är oändligt många intryck som ges, inte bara vykortsliknande vyer, även ett oändligt antal möten med människor och dess öden. Möten med nya olika människor är fantasiskt och speglar givetvis samhällsutvecklingen i det stora hela.

Att vi har gått emot ett kallare och mer individuellt samhälle är det ingen tvekan om. Detta påstående har varit extra påtagligt när man reser. Mitt stora intryck denna sommar är att det bara ökar i sin omfattning. Mitt personliga ”Jag” har blivit ett eget Aktiebolag och livet går ut på att samla pengar, men också poäng i alla dess former. Människor är kopplade med ett plastkort till nästan varje inköpstillfälle, dessa kort får oss människor att ändra mönster på olika sätt. Rabatter och erbjudande kopplar oss med krafttag. Vi är beredda att ställa oss i onaturliga köer för att få rätt poäng registrerade. I slutet av månaden kan vi läsa vårt saldo. Dessutom känner vi oss som delägare i plastkortsfirman och lär oss följa börsutvecklingen för bolaget. Allt detta gör vi för några kronor i månaden.

Det allvarliga i detta är att man sakteliga förändras som individ, istället för att tänka på sin medmänniska så går tankarna mot ”AB jag”. Hur kan jag vinna mest? Vad tjänar jag på detta?

Hela den solidariska folksjälen håller på att bytas ut mot ett egoistiskt synsätt. Självklart får detta politiska konsekvenser. Att nu Högern i de senaste mätningarna har blivit största parti är självklart konsekvens av poängsamlandet och ”AB jag”. Det började med plastkortet och slutade med Moderaterna. Svenskarna känner större solidaritet med IKEA än med sin sjuke granne.

Aldrig förr har jag sett så många tiggare och hemlösa i våra större svenska städer, det är ett storstadssyndrom säger en del. Jag har den bestämda uppfattningen att detta har ökat och tyvärr ingår i den normala stadsbilden. Vi har börjat vänja oss vid detta och att hjälpa en utslagen ger inget plussaldo på något plastkort. Avslutningsvis vill jag nämna ett starkt sommarminne ifrån Sverige 2010. Jag och min familj fikade på Göteborgs Centralstation, vid bordet bredvid oss fanns en halv portion lämnad på en tallrik. Det kom en välklädd man gående, och helt plötsligt slog han sig ner och käkade upp maten, och lika fort var han försvunnen. Detta var inte New York eller Thailand, det var i högerns Sverige. Den här mannen kunde lika gärna kunnat vara din arbetslösa kompis eller din granne som har blivit sjuk.

Peter Wretlund

Kandidat (S) till kommunfullmäktige

Denna veckan bloggar Peter Wretlund och Ulf Nilsson. Dessa herrar har något gemensamt och det är sin drivkraft och passion för välfärden.

Peter kämpar för välfärden i Oskarshamn och är en viktig kraft i arbetet med att göra Oskarshamn attraktivare. Han lyckades få till ett mervärdesavtal, som ger Oskarshamn rätt till 1.5 miljard kronor.

Under hans tid som kommunalråd har en ny idrottsanläggning i form av Arena Oskarshamn byggts, evenemang såsom Latitud 57 har etablerat sig i Oskarshamn och tåget verkar vara på väg tillbaka till Oskarshamn.

Peter är en människa du kan se på alla möjliga evenemang i Oskarshamn och han är en försvarare av evenemangen, han försöker alltid göra det bästa för att behålla evenemangen och arrangemangen för att oskarshamnarna ska få lite fest i vardagen.

Ulf som bloggar på torsdag är välfärdens beskyddare i Kalmar län. Han är ordförande i landstingsfullmäktige, ledamot i Regionförbundet och ordförande i KLT.

Ulf har kämpat för att välfärden ska vara tillgänglig för alla och att anpassa den till individerna istället för att anpassa individerna till välfärden.

Strävan har varit att korta restiden mellan de olika arbetsmarknadsregionerna och att alla ska ha råd att åka kollektivt. Nästa sommar kommer ett kort som gör det möjligt för ungdomar att köpa ett sommarkort som fungerar i hela Sverige.

En annan av Ulfs frågor har varit att hjälpa ungdomar med ofullständiga betyg att komma in på arbetsmarknaden och han har ett flertal gånger försökt få Linnéuniversitet att ta fram nya pedagogiska metoder för att hjälpa dessa ungdomar.

Läs deras blogginlägg och rösta rött den 19 september vi behöver ett rödare och varmare Sverige!

Anton Holmgren
Kandidat till fullmäktige

Vi måste satsa på att utveckla Oskarshamn för att även i framtiden vara en konkurrenskraftig stad. Här kommer några punkter som skulle hjälpa Oskarshamn i arbetet med att bli en attraktivare stad.

• 
  Satsa på en resort på Gunnarsö med hotell, stugor och varför inte erbjuda båthus och där igenom skapa en ny miljö året runt. Det är viktigt att man kan utnyttja ett sådant område året runt. Genom att ha turister där under sommar månaderna men under resten av året hyra ut det till folk som för tillfället jobbar i kommunen som tillexempel på OKG.
• 
  Att man nu har beslutat att göra hamnsaneringen i Oskarshamn är ett viktigt inslag för att gå ett steg i rätt riktning när det handlar om att rädda Östersjön. Med hjälp av saneringen kommer man kunna avlägsna stora mängder miljögifter som tillexempel kadmium. Jag tycker man ska satsa på ett forskningsteam som följer hamnsaneringen men också en utvärderingsgrupp med miljöföretag som har internationellt intresse. Detta för att kunna följa hamnsaneringen på bästa sätt både för att kartlägga de miljömässiga vinsterna med saneringen men också för att se om saneringen påverkar ekologin och mångfalden i havet negativt.
• 
  Bättre, billigare och snabbare kollektivtrafik är något som alla efterlängtar. Kollektivtrafiken är en fråga som många unga upplever som viktig, vilket kanske inte är speciellt konstigt. Alla vill att kollektivtrafiken ska bli bättre med utökade bussturer, billigare priser och det ska även gå fort. Visst låter det omöjligt att detta skulle kunna bli verklighet men nästa sommar händer det. Då kommer det nya sommarkortet som innebära att man kan resa genom hela Sverige och inte bara inom länet som det är idag.
• 
  Vi vet alla att det råder bostadsbrist i hela landet, där unga drabbas hårt eftersom hyresrätter är en begränsad tillgång, vilket i det flesta fall innebär höga hyror. Kombinationen höga hyror och student är inte speciellt lysande, eftersom studenter har en mycket begränsad ekonomi. Det blir inte bättre nu eftersom man måste ha 15% i egeninsats om man ska köpa exempelvis en lägenhet eller ett hus. Vilket innebär att efterfrågan på hyresrätter kommer öka eftersom fler inte kommer ha råd att köpa sin egen lägenhet eller hus då man inte längre får låna till 100%. Detta kommer innebära att vi unga kommer få det allt svårare att få tag i en lägenhet, fler hyresrätter måste byggas för att lösa problemet. Då man satsar på att bygga nya hyresrätter kommer även antalet arbetstillfällen öka.
• 
  Trenden måste brytas när det gäller den höga ungdomsarbetslösheten. Genom att ge Linneuniversitetet ett speciellt uppdrag att hitta nya pedagogiska metoder för att hjälpa de unga som inte fått ett godkänt gymnasiebetyg och därigenom ge denna grupp en andra chans. De som inte fått ett godkänt gymnasiebetyg är extra utsatta eftersom risken för denna grupp att hamna i långtidsarbetslöshet är stor.

Vi måste satsa på fler utbildningsplatser på komvux, högskola och universitet (för Oskarshamns del Nova) för att ge fler unga chansen till en högre utbildning. Om man har en högskoleutbildning är det ofta lättare att få ett jobb. Det är även viktigt att det görs satsningar på praktikplatser och traineeprogram. Det har nämligen visats sig att praktikplatser leder till jobb. Det är viktigt att satsa på ungdomarna för det är vi som ska bygga framtidens Sverige!

Om vi skapar fler jobb kommer ekonomin bli starkare och andelen skatteintäkter kommer på så sätt öka. De ökade intäkterna kan användas för att utveckla skola, vård och omsorg.

Emma Nilsson
Kandidat till landstinget  

Valfrihet har blivit politikens modeord. Frihet kopplas till att fritt få välja och ju fler alternativ att välja mellan, desto friare ska vi tydligen bli, oavsett om det gäller val av välfärdstjänster eller vinnare i Idol. Om detta är äkta frihet råder det delade meningar om, men en sak är säker och det är att vi blivit väljande människor på heltid. Det finns över 100 elleverantörer med i snitt fyra avtal, över 400 olika tele- och bredbandsoperatörer med upp till nitton avtal var och tusentals alternativ för pensionssparande att välja på. Du ska välja skola, vårdgivare o s v. Därutöver finns det en uppsjö av produkter att välja på. Det finns t ex ca 30 olika sorters tvättmedel.

Valfrihet handlade förr om rätten att välja något annat, nu handlar det om att välja mellan samma sak. Vi är nu miljontals människor som var för sig försöker ta samma beslut och sätta sig in i dessa krångliga system. Alternativen är oändliga och svåra att jämföra, man måste vara smart eller ha tur för att inte gå på en nit.

Tänk om denna valfrihet endast är ett sätt att få oss att ägna oss åt trivialiteter, så att vi inte ska hinna med de riktigt viktiga valen?

Från att vi tagit ansvar tillsammans och på det sättet också hjälpt människor som inte har förmåga, tid eller kunskap att göra bra val. Har vi nu ett system där valet har blivit en privatsak, där du får skylla dig själv om du gör fel val.

Ett riktigt viktigt val äger rum den 19 september. Frihet att välja är grunden för den representativa demokratin, där inflytande utövas genom att välja mellan olika alternativ. Val som kan avgöra barn och vuxnas rätt till utbildning, rätten att få ersättning vid sjukdom, lön som går att leva på, vård efter behov ej efter storlek på plånbok o s v. Men i detta viktiga val försöker man från borgligt håll, få det till att vara ett val mellan Mona Sahlin och Fredrik Reinfeldt. Där personernas olika karaktär skulle avgöra hur vår välfärd ska formas (eller nedmonteras om de borgliga får fortsätta på sin inslagna väg). Nej, detta val handlar inte om Mona eller Fredrik. Detta val handlar om vi tillsammans vill bygga ett land med en stark välfärd eller om vi ska ha ett två tredjedels samhälle där två tredjedelar av befolkningen har det bra och en tredjedel får skylla sig själva att de inte gjorde rätt val i livet, som t ex att välja rätt föräldrar.

Lis Lyrbo (s) kandiderar till kommunfullmäktige i Oskarshamn

Efter att ha suttit i några debatter under våren och fått chansen att prata med förstagångsväljare, så kan jag konstatera att vi delar samma verklighetsuppfattning som de unga. Jag syftar givetvis på jobbfrågan. Vi har idag en ungdomsarbetslöshet över 25%, var fjärde ung saknar jobb. Reinfeldt, Jan Björklund och även den avhoppade Littorin har menat att det är de ungas fel själva. Såklart vill inte en regering vars huvudbudskap var att minska arbetslösheten erkänna sitt misslyckande och likt min treåriga kusin skyller de i från sig på andra. Personligen tror jag inte att att den höga ungdomsarbetslösheten beror på att det saknas jobb utan mer att unga inte får jobb. Ofta när jag är ute och prata med andra unga så brukar jag fråga hur de har fått sina sommarjobb eller hur andra de känner fått sina anställningar. Det är alltid samma svar, antingen är det genom kontakter via föräldrar, släktingar eller kompisar. Problemet är när man saknar kontakter, ens föräldrar känner ingen som kan rekommendera en på en arbetsplats där de behöver anställa, man kanske inte har tillräckligt med referenser i sitt cv och helt plötsligt är man inte heller lika attraktiv för arbetsgivaren. Detta problem har främst de unga som har utländsk härkomst. En vän till mig som nu har bott i Sverige i tre år och är 25 år har försökt få jobb som byggarbetare. I sitt bagage hade han med sig 7 års erfarenhet inom byggbranchen i sitt hemland. Men här i Sverige saknar han kontakter och oftast är det bara ”svensk erfarenhet” som räknas. En annan kompis till mig, även han 25 år, fick jobb på en byggfirma utan någon erfarenhet eller utbildning, däremot hade han rätt kontakter. Därför är det otroligt viktigt att ge unga möjligheter att skapa sina egna kontakter. Därför kan man inte som regeringen Reinfeldt har gjort, nämligen att sitta med armarna i kors och inte göra något åt problemet med ungdomsarbetslösheten. Vi socialdemokrater väljer att föra en aktiv skapajobb politik, där ingår praktikplatser åt unga så att dessa få större möjligheter på arbetsmarknaden. Min flickvän som läst journalistik på högskolan sökte ett antal jobb efter högskolan utan svar. Det var först efter att hon gjort praktik på Radio Kronoberg via arbetsförmedlingen som arbetsgivarna började slita i henne. Min vän som bott i Sverige i tre år har idag ett jobb efter att först haft praktikplats. Därför ska vi satsa mer på praktikplatser. Vi kommer också ta bort det aktivitetsförbud på tre månader som idag gäller för de unga som kommer till arbetsförmedlingen. Med en socialdemokratiskt ledd regering kommer man få hjälp från dag ett. Detta eftersom vi tycker att det är viktigare att bekämpa arbetslösheten än att sänka skatten för de allra rikaste.

Karl Längberg

Ungdomskandidat till riksdagen

Denna vecka får vi förstärkning från Nybro. Karl Längberg kommer under måndagen att blogga och det är ett inlägg som handlar om ungdomsarbetslöshet.

Karl Längberg är kanske relativt okänd i Oskarshamn, men han är ersättare i Regionförbundet och ledamot i Nybro Kommunstyrelse. Inför detta valet kandiderar han på Kalmar läns riksdagslista, han är placerad på plats 5 och därför en högaktuell kandidat i årets val. Med sina blott 25 år är han en av de yngsta riksdagskandidaterna i Kalmar län.

Karl började i SSU och är fortfarande involverad i SSU även om han har lämnat ordförandeskapet vidare.

Karls hjärtefrågor är att minska ungdomsarbetslösheten, öka ungas anställningstrygghet och att bekämpa rasism och främlingsfientlighet.

På facebook driver han en kampanj ”Karl Längberg till Riksdagen”

På torsdag blir det en lokalt förankrad politiker, som de flesta nog har hört talas om. Lis Lyrbo är bloggare nummer två denna vecka.

De flesta känner till Lis som ordförande i Barn- och utbildningsnämnden, men jag tänkte berätta om lite som jag tycker är ännu viktigare.

Jag kom först i kontakt med Lis genom hennes engagemang att vilja öka ungas inflytande. Jag träffade henne först i Oskarshamns Ungdomsråd hon träffade ungdomar en gång i månaden och diskuterade vad som var viktigt för ungdomar över hela kommunen och inte bara på en skolan.

Sen träffades vi igen genom att vi blev partikamrater och Lis blev något som en mentor som jämt har uppmuntrat mig till att fortsätta med politiken och jämnt har låtit unga få ta plats. Jag tror faktiskt att Lis är en viktig del i Socialdemokraterna, inte bara för det oerhört tunga jobb hon gör med sina politiska uppdrag, utan för det jobb hon gör med att inspirera unga människor att engagera sig. Utan Lis hade nog inte Socialdemokraterna i Oskarshamn kunnat presentera så många unga kandidater i valet.

Jag önskar att flera politiker skulle våga ta samma väg som Lis och faktiskt våga bjuda in unga och diskutera med unga. Jag önskar att flera skulle våga behandla unga med respekt.

Lis är Socialdemokraternas kandidat till ordförandeposten i Barn- och utbildningsnämnden och jag tror inte att någon annan kandidat till den posten kan göra ett hälften så bra jobb.

Anton Holmgren

Imorgon (fredag) bär det av mot Karlskrona. Vid lunch imorgon börjar en av årets höjdpunkter för ungdomsorganisationer. ERB;s Youth Board har genom projektet Yc3 bjudit in ungdomsorganisationer från ERB;s medlemsländer. Ungdomar från 8 regioner och fem länder möts för att diskutera nya projekt.

Under konferensen kommer det vara tre olika workshops. Ungdomar kommer diskutera påverkan, entreprenörskap och miljö.

Jag kommer tillsammans med en annan att hålla i workshopen om miljö. Vi kommer att lyfta frågan om vad som är viktigast för att lyckas nå en hållbar miljö. Vilket är viktigast miljö, kunskap, pengar, engagemang, kontakter eller makt?

Ungdomar behöver tas på allvar av politiker. Ungdomar är framtidens arbetare, framtidens makthavare och framtidens förbrukare av jorden. Om vi ska nå en hållbar miljö krävs det att ungdomar släpps in i diskussionerna. Detta är ett forum där ungdomar kommer till tals men det behövs fler.

Denna typ av forum är jättebra och en fantastisk möjlighet för unga att utforma projekt och lösningar för framtiden, men det räcker inte. Vuxna måste låta unga delta i viktigas forum. Unga och vuxna måste mötas för att diskutera framtiden och lösningar.

Miljön förtjänar att unga och vuxna samarbetar för att finna lösningar.

Jag efterlyser vuxna som vägar ta med unga människor i diskussion och i beslutsprocessen!

Anton Holmgren

Kandidat till kommunfullmäktige

Jag tycker det är på tiden att även delar av alliansen inser att ungdomsarbetslösheten är verklig och att vi unga är de som drabbas hårdast.

De vill fortsätta underlätta för ungdomar att få jobb. Frågan är då vad de ska fortsätta bygga på när de inte ens börjat göra insatser för att hjälpa oss unga ur krisen. Det är nu återgärderna måste sättas in. Vi har inte råd att vänta till efter valet för att alliansen ska ta tag i denna viktiga fråga och sannolikheten för att det händer något efter valet är liten. Vi unga är inget som alliansen vill satsa på, trots att det är vi som ska bygga framtidens samhälle.

De nämner även att vi socialdemokrater vill införa en straffskatt för unga om vi vinner valet den 19 september. De syftar då på att vi vill höja arbetsgivaravgiften för unga. Att sänka arbetsgivaravgiften som alliansen gjorde under denna mandatperiod har inom hotell- o restaurangbranschen visat sig inte ha någon betydelse. Trots att branschen har blivit större har antalet anställda unga inte ökat. Detta är ett bevis för att denna reform inte fungerar.

I framtiden kommer en bra utbildning vara den viktigaste frågan. Utbildning med rätt kompetens kommer vara det som arbetsgivare i framtiden kommer efterfråga, då kommer inte LAS ha någon större betydelse. Det är även viktigt att vi utvecklar nya reformer för att ge de som inte ”passar in” i dagens fyrkantiga skolsystem en ny chans. Det krävs forskning och utbildning i det pedagogiska arbetet för att hitta nya reformer för att lyckas med detta. 
 

Innan unga personer ger sig in i företagsbranschen behövs en bra utbildning och arbetslivserfarenhet. Att erbjuda lån till unga personer för att de ska kunna öppna egna företag innebär en stor risk att de hamnar i skuldkällor.

Risken finns att unga utnyttjas och får ta förlusterna medan andra parter får vinsterna, det måste finnas en balans i systemet. På samma sätt som unga på feriejobb kan bli utnyttjade då de inte har de rätta kunskaperna och bakgrunden. Förslaget låter fint men har en svart baksida.

Lärlingsutbildningen måste utvecklas, de är viktigt att man uppvärderar handens skicklighet, yrkesutbildningen. Den måste förstärkas o förbättras, här är troligen kommunal vuxenutbildning ett viktigt inslag.  

Företagen måste också ta ansvar, ett bra exempel är Scania som valde att erbjuda 600 av sina medarbetare gymnasieutbildning. Detta skedde i samarbete med Oskarshamns kommun som på kort tid fick gymnasieskolan på fötter.

Här finns en nyttig erfarenhet att dra av detta nämligen hur vuxna når utbildning och både får behålla sina jobb och skaffa sig mer kompetens. Troligen kommer Scania att i slutändan rent företagsekonomiskt att dra hem vinstlotten.  Hela projektet är en viktig erfarenhet för hur företag, kommuner och erhållna EU -medel kan skapa tillväxt o utveckling.

Det näringslivet, kommuner och landsting kommer efterfråga i framtiden är välutbildad arbetskraft och då är det vår uppgift att se till att skapa utbildning- och lärlingsplaster för att ge unga en andra chans. Här har centern svikit de unga och nöjer sig med att tillgodo se finansfolket runt Stureplan.

Emma Nilsson

(Insändaren går att hitta i Oskarshamnstidningen 21/7)

Jag inser att jag står mitt i livet. På båda sidor om mig finns politik och likaså just där jag befinner mig.

Där jag befinner mig just nu står jag inför att det är riksdagsval. Jag finns med på Arbetarpartiet Socialdemokraternas riksdagslista på plats nummer 10 och på kommunfullmäktigelistan plats nr 22.  Funderingen just nu är om jag väljs och hamnar på en plats där jag får möjlighet att påverka eller inte. Vilka frågor vill och kan jag påverka? Vilka frågor vill medborgarna i Oskarshamn att jag ska påverka? Hur som helst kommer mitt politiska engagemang efter 19 september inte att minska.

På ena sidan av mitt liv finns tonårsbarn. Jag ser skolgången och hur den fungerar. Man möter både bra och dåliga saker. När jag ställde frågan om vad de tyckte om betyg från sjuan fick jag svaret att nej absolut inte. Stressen med betyg från åttan räcker gott och väl. Jag tänker då på hur har barnen det i skolan egentligen? En fråga fick jag av en student. Vart har alla lärarna tagit vägen. Vi har massor med lärarlösa lektioner och ingen vi kan fråga om hjälp. Det är svårt att studera när man förmodas kunna allt själv. Alla har inte så mycket skinn på näsan, hjälpsamma i närheten. Hur gör de som har det svårt för skolgången. Naturligtvis en politisk fråga som är väl värd att strida för.

På en annan sida av mitt liv står en ensamstående pensionär med blygsam pension och många räkningar. Har dock relativt god hälsa tack och lov och orkar själv gå och handla och städa sitt hem. Hur får man månaden att gå ihop som fattigpensionär med mat, hyra, telefon, nöje. Det som stryker på foten inser jag är nöjet om man nu inte har något vänligt barn som tar med en på en tur. Livet efter 65 är väl värt att studera ingående och dess politik och om hur vi vill att det ska se ut i möjligheternas land Sverige. För visst måste det finnas en möjlighet att leva trots att man har fyllt 65?

På ytterligare en sida står sjukdomen och knackar på. Sjuka anhöriga som kämpar med rätten att vara sjuka. Försäkringskassan gör sina bedömningar och arbetsgivaren sin och doktorn sin. Förtvivlad gråt och tandagnissel om man nu har förmånen att ha några tänder kvar eftersom man inte har råd att reparera de trasiga på grund av medicinkostnader och sjukskrivning. Då och då får jag frågan:

- Vad gör du för att hjälpa oss sjuka? Jag ska arbeta en timme enligt sjukvården, arbetsgivaren kan inte ge mig arbetstid en timme, försäkringskassan anser att jag ska vara arbetssökande och arbetsförmedlingen vill sätta in mig i ett program som skall pågå fyra timmar per dag fastän alla har läkarvetenskaper sagt att jag endast kan vara aktiv en timme per dag.

Jag kan konstatera när jag läser dagspressen. De är inte ensamma. Detta är återigen politik. En fråga som jag absolut vill vara med att driva. Vi kan inte hantera våra sjuka och arbetslösa på det här sättet.

Angelicka Nehls

Riksdagskandidat

Denna veckan satsar vi hårt med våra gästbloggare och har inte mindre än två riskdagskandidater.

Först ut att blogga är en tonårsmamma som bor i Gället, utanför Oskarshamn, När Socialdemokraterna i Oskarshamn skickade in sina kandidater till riskdagslistan var Angelicka Nehls vårt andra namn. På disktriktskongressen enades man om att placera Angelicka på en 10 plats.

Angelicka arbetar som produktionsledare på Landstingets tvätteri i Västervik.

Hon har tidigare erfarenhet från Kommunals fackförbund och har varit ersättare i samhällsbyggnadsnämnden under några år.

Inlägget är personligt och handlar om att engagera sig politiskt när man befinner sig mitt i livet.

På torsdag är det Håkan Juholts tur att blogga. Jag vet inte om han egentligen behöver någon vidare presentation, men något ska vi väl få ihop.

Om man går ut på Oscarsgymnasiet och frågar ungdomar om de känner till någon politiker så är jag ganska säker på att många skulle svara Håkan Juholt. Alla vet vem Håkan är men ändå inte. Alla har träffat Håkan i något sammanhang. Alla har något minne av Håkan.

Varje person som du träffar kommer att ha någon egen relation till Håkan. Det finns de som har träffat honom genom någon samhällsutbildning i skolan. Det finns de som har träffat honom privat. Det finns de som har mött honom på stan eller i något annat kampanjsammanhang. Det finns de som säger att det var först när man hade träffat Håkan, som man förstod varför det var så viktigt att rösta.

En sak har alla dessa människor gemensamt och det är att man har ett minne ett intryck efter att ha möt Håkan.

Men jag skulle vilja säga så här, om man vill möta och höra den riktiga Håkan ska man bli medlem i Socialdemokraterna och gå på någon upptakt eller på någon kongress.

Om människor är fascinerade efter att ha mött Håkan ute, vet jag inte vad man ska kalla tillståndet man är i när man har varit på en upptakt, där Håkan har hållit ett inspirationstal.

Jag vet två personer som är extremt olika i sitt sätt att tala, men som ändå lyckas förmedla samma känsla när dem pratar till sina egna – Socialdemokrater. När man går på ett upptaktsmöte eller en kongress inför ett valår är man taggad och inspirerad, men efter att ha hört Håkan Juholt eller Mona Sahlin prata till sina egna är man lyrisk att börja med valarbetet.

Det blev väl kanske ingen ordentlig presentation, men hur presenterar man någon som alla har en egen upplevelse av?

Anton Holmgren

De nya sjukpenningsreglerna blev liksom den sänkta arbetsgivaravgiften ett fiasko. Efter att de nya reglerna trädde i kraft har 12600 personer mist sin sjukpenning. Vilket innebär att dessa personer förflyttades från försäkringskassan till arbetsförmedlingen. En stor andel av de personer som blir av med sin sjukpenning är fortfarande inte tillräckligt friska för att komma ut på arbetsmarknaden och konkurrera med den resterande arbetsmarknaden.

Av de personer som förlorade sjukpenningen har endast 370 personer fått heltid- eller deltidstjänst, detta är katastrofalt. Sammanlagt har bara 1800 personer fått något slags jobb, men då oftast genom lönebidrag eller någon annan form av statligt stöd.

Hela 60% av de personer som istället för försäkringskassan hamnat på arbetsförmedlingen är kvar i någon form av myndighets program och 40% har inte kunnat vara delaktiga i arbetsförmedlingens olika program. Detta betyder att 40% är för sjuka för att över huvudtaget ta del av de arbetsmarknadspolitiska program som finns på arbetsförmedlingen. Istället ramlar dessa personer tillbaka i sjukförsäkringen efter 3 månader i samband med att de blir utförsäkrade. Detta är ett bevis på att detta system inte fungerar.

Man ska inte belasta de som redan är sjuka ännu mer, de måste få bli friska innan de kan komma tillbaka till arbetsmarknaden. Reinfeldt tycker att alla ska jobba, för honom spelar det ingen roll om man är sjuk man ska ändå ut på arbetsmarknaden. Enligt honom ska alla bidra till samhället genom att jobba, annars är man en belastning för samhället. Vi socialdemokrater tycker inte att sjuka människor ska tvingas jobba, det är inte ett sådant samhälle vi vill ha. Det dessa människor behöver är rehabilitering och stöd inte en kniv i ryggen.

Emma Nilsson

Det är en oerhört stor förmån att få skriva lite fritt om mina tankar. Först måste jag väl ändå få

tycka lite så här efter en Almedalsvecka som har varit uppmärksammad av flera olika skäl. Vår partiordförande höll ett mycket bra tal som jag tog till mitt hjärta.

För mig är det mycket smaklöst att kalla till presskonferens och vara gråtmild, såsom Sven Otto Littorin – moderat företrädare gjorde och tala om att han anser sig och sina barn förföljda av massmedia. Detta visar sig dock vara långt ifrån sanningen och nu han dessutom själv sett till att hela Sverige vet vad hans barn heter. Den dagen tidningarna ställer en obehaglig fråga är inte när

de vill ha ett svar – det är när de redan vet svaret, så att säga sanningen är det bästa man kan göra.

Under de senaste åren som Oskarshamnsbo måste jag säga att det har hänt otroligt mycket, vi har flera arrangemang än det är möjlighet att delta i. Latitud 57 är något som vi ser fram emot och hoppas kan vara ett fortsatt sommararrangemang i staden. Vi har en otrolig skärgård där vi snabbt med cykel eller bil kan ta oss till havet och dessutom få ligga helt för oss själva (om vi vill det) och bara njuta av natur, hav och frisk luft. Vi har två fantastiska badplatser i Oskarshamn Gunnarsö och Havslätt där det anordnas olika arrangemang hela sommaren för både turister och oss som bor i staden.

Sedan april har jag börjat på nytt arbete och utbildar i Yrkessvenska för Oskarshamnare som behöver lära sig mera svenska. Många av dessa har drabbats hårt i lågkonjunkturen och blivit arbetslösa. En av mina deltagare har haft en brevväxling om sin ersättning som pågått i tre månader och var så olycklig till slut så att denne inte visste om det var värt att leva – dennes enda önskan var att göra rätt för sig men det var inte helt lätt. Dessa människor har det ju dubbelt så svårt då de inte alltid förstår det skrivna ordet helt korrekt och Sverige får man nog kalla ett blankettsamhålle.

Det finns så många förutfattade meningar om att det kommer människor till Sverige som bara vill lyfta bidrag och jag kan dock intyg att alla dessa som jag möter uppe hos mig vill ha ett arbete och göra rätt för sig – det tycker att Sverige är ett fantastiskt land att bo i och kanske ännu bättre för oss Oskarshamn är en otrolig idyll att få bo i. De tycker att kunna hyra sig en lägenhet hos allmännyttan Byggebo och dessutom få både inglasad balkong och uteplats är en otrolig förmån och vi skall vara stolta i Oskarshamn som har en så bra och uppskattad allmännytta.

Vår viktigaste uppgift nu är att i första hand vinna valet så vi får fortsatt förtroende att styra denna kommun och vår andra uppgift blir att se till att alla som vill ha arbete i alla fall skall erbjudas någon sysselsättning det finns inget som gör människan mer passiv än att inte vara behövd.

Jag vill uppmana alla att njuta av vår vackra kommun i denna soliga sommar – inte klaga värme är gott – och vi vet alla det kommer en vinter och det enda positiva med vintern är att vi har fått en ny regering i Sverige en röd/grön.

Yvonne Bergvall

Kommunfullmäktiges ordförande